Sjukfrånvaro – mer än sjukdom

När man ska analysera sjukfrånvaron är det viktigt att även ta hänsyn till arbetslösheten, förhållanden på arbetsmarknaden och ersättningsregler i olika system. De olika välfärdssystemen i Sverige (sjukpenningförsäkring, förtidspension, arbetsskadeförsäkring, arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd, lönebidrag och socialbidrag) tycks i vissa fall fungera som kommunicerande kärl. Det framkommer i en avhandling från Mittuniversitetet.
I undersökta kommuner med höga kostnader för socialförsäkringen var arbetsmarknadskostnaderna (arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd och lönebidrag) betydligt lägre. På motsvarande sätt fanns kommuner med höga arbetsmarknadskostnader samtidigt som socialförsäkringskostnaderna var lägre.
Ett exempel på det senare var den låga sjukskrivningskostnaden i Tornedalen som till och med var lägre än i många av Kronobergs kommuner, med landets lägsta ohälsotal. Samtidigt var kostnaden för förtidspension och arbetsmarknadsprogram bland de högsta. Detta kan tolkas som att systemen tycks fungera som kommunicerande kärl.
Den högre sjukfrånvaron i norra Sverige kan därför delvis förklaras av en relativt sett svagare arbetsmarknad samt att arbetsmarknadsproblem i norr tenderar att medikaliseras via sjukförsäkringen.
Det säger Hans Goine, som i sin avhandling även studerat resultaten av Arbetslivsfondens omfattande stöd under en femårsperiod på 1990-talet. Trots att ett av företagen i studien fick fyra gånger mer stöd per anställd i syfte att minska sjukfrånvaron så minskade denna inte mer. Den minskning av korttidssjukfrånvaron som skedde vid företagen i början av 1990-talet var förmodligen mer en följd av arbetslöshet och ändringar i försäkringsregler än effekter av Arbetslivsfondens satsningar.
En annan viktig fråga som behandlas i avhandlingen är mått på sjukfrånvaro. Vid mätning av sjukfrånvaro finns inget enskilt mått som enkelt beskriver och på ett bra sätt sammanfattar sjukfrånvaro. För att nå en mer samlad bild av sjukfrånvaron bör fler mått användas och valet av mått bör göras med utgångspunkt för syftet med studien.
— Sjuktalet som mått säger ingenting om hur många som är sjukskrivna och inte heller under hur lång tid, säger Hans Goine. Därför bör nya mått användas i den officiella statistiken som visar på hur många som är sjukskrivna av dem som omfattas av sjukförsäkring och hur sjukskrivningstiden utvecklas över tid.
Källa: Mittuniversitetet