Det finns en tjänsteexport som vi i Sverige är väldigt duktiga på men som det verkar som få känner till. Vi är nämligen världsledande på internationell tvistlösning.
Att det finns en okunskap runt detta har gjort att man reagerat handfast på Stockholms Handelskammare och man har låtit ta fram rapporten ”Tvister säljer Sverige”. Med den vill man råda bot på den okunskap som finns runt detta ämne. Undertecknad blev i alla fall överraskad när det framkom i skriften att Stockholms Handelskammares Skiljeinstitut det senaste året hanterade tvister till ett värde av 55 miljarder euro. Det är värt att upprepas: 55 miljarder euro. Det är väldigt mycket pengar som dessa för allmänheten mer eller mindre okända tvister handlar om.
Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut har varit en ledande institution för svenska och internationella tvister i 100 år. Det som började som ett initiativ för att möta lokala behov för tvistlösning har i dag utvecklats till en internationellt präglad verksamhet med en stark internationell röst. Årligen inleds omkring 200 tvister av aktörer från er än 40 länder hos Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut.
Bakgrunden till att man från Stockholms Handelskammare (SCC) vill få strålkastarna på detta är såklart inte med syfte att gemene man prompt måste känna till detta utan att man faktiskt vill lobba för en förändring och som en viktig ingrediens peka på de stora pengarna. Inget fel i det såklart. Vi ska ju värna om det som vi i Sverige är bra på och man får gärna internationellt titta avundsjukt på vår tvistlösningsförmåga även i framtiden. För det är just det man vill, se till att vi kan fortsätta att vara världsledande.
Bakgrund
Den svenska lagen om skiljeförfarande (LSF 1999:16) är från 1999. Sedan dess har mycket hänt på både den svenska och den globala skiljedomsmarknaden. År 2014 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagen, för att säkerställa att skiljeförfarande i Sverige fortsätter att vara en modern, effektiv och attraktiv tvistlösningsform för svenska och för utländska parter. Skiljeförfarandeutredningen (Ju 2014:02) leddes av den tidigare ordföranden i Högsta domstolen Johan Munck, med rådmannen Helga Hullman som sekreterare. År 2015 lade utredningen fram betänkandet Översyn av lagen om skiljeförfarande (SOU 2015:37), där man presenterade ett antal förslag med syfte att anpassa lagen ytterligare till internationell standard, och att åtgärda problem som påpekats av SCC och verksamma skiljedomare eller som uppmärksammats i den rättsvetenskapliga litteraturen.
Utredningen rekommenderade bland annat att lagen bör innehålla en bestämmelse om valet av materiell rätt som ska tillämpas i en tvist, att en part inte ska kunna väcka talan i domstol under pågående skiljeförfarande angående skiljenämndens behörighet och att grunderna för att klandra en skiljedom bör revideras så att de överensstämmer med internationell standard. Utredningen lade även fram förslag på hur klanderprocessen i hovrätten kan effektiviseras genom att alla klandermål avgörs av Svea hovrätt, att klandermål som huvudregel ska avgöras genom skriftigt förfarande och att engelska kan vara rättegångsspråk för att underlätta för internationella aktörer.
Vad vill handelskammaren?
Först och främst så verkar SCC i stort sätt vara nöjda med de förslag som framkom efter utredningen. Man anser dock att det går för långsamt att genomföra det som behövs och påpekar att Skiljeförfarandeutredningens förslag ännu inte blivit föremål för någon proposition. De är tydliga med att de anser att regeringen bör skynda på i detta ärende och lägga fram en preposition. Man vill också att svensk spetskompetens inom internationell tvistlösning blir en del av det svenska handelsfrämjandet och att denna spetskompetens även används i stadens marknadsföring. Cocopanda rabattkod
Fakta:
Den globala skiljedomsmarknaden domineras idag av sju skiljedomsinstitut:
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES SKILJEDOMSINSTITUT (SCC) fokuserade vid grundandet 1917 främst på lokala och regionala tvister, men har under sina hundra år blivit ett av världens främsta institut. I dag är ungefär hälften av de skiljeförfaranden som SCC hanterar internationella: av de 199 nya mål SCC registrerade under 2016 var 103 internationella och 96 svenska. Antalet mål som hanteras av SCC har ökat något de senaste 10 åren, från 140 mål 2006, men har hållit en relativt oförändrad nivå i jämförelse med många andra institut.
LONDON COURT OF INTERNATIONAL ARBITRATION (LCIA) grundades 1892 och är ett av de mest välkända instituten globalt. Över 80 procent av parterna i LCIA-förfaranden är inte av brittisk nationalitet. LCIA:s status härrör delvis till den brittiska rättsordningens globala spridning. LCIA registrerade 303 nya mål år 2016.
THE INTERNATIONAL CENTRE FOR DISPUTE RESOLUTION OF THE AMERICAN ARBITRATION ASSOCIATION (ICDR) grundades i New York City 1996 som den internationella delen av American Arbitration Association, en ideell skiljedomsorganisation med kontor i hela USA. ICDR erbjuder hantering av skiljeförfaranden på 14 språk i mer än 80 länder. År 2016 registrerade ICDR 1 050 nya mål.
THE INTERNATIONAL COURT OF ARBITRATION OF THE INTERNATIONAL CHAMBER OF COMMERCE (ICC) grundades 1923 i Paris. ICC:s beslutsfattande organ består av mer än 100 medlemmar från cirka 90 länder. ICC registrerade 966 nya mål 2016, en rekordhöjning från 801 nya mål året innan.
CHINA INTERNATIONAL ECONOMIC AND TRADE ARBITRATION COMMISSION (CIETAC) är Kinas äldsta och största skiljedoms- institut. Det grundades i Peking 1956 och har i dag fem lokalkontor. CIETAC registrerade 2 183 nya mål år 2016 – en fördubbling jämfört med 2005 – och cirka 25 procent av alla nyregistrerade mål är internationella.
HONG KONG INTERNATIONAL ARBITRATION CENTRE (HKIAC) grundades 1985 av en grupp privata företagare för att möta det växande behovet av alternativ tvistlösning i Asien. HKIAC nansierades inledningsvis med bidrag från staten och näringslivet, men är i dag ekonomiskt oberoende. HKIAC rankas som ett av de främsta skiljedomsinstituten utanför Europa, och registrerade 262 nya mål 2016.
SINGAPORE INTERNATIONAL ARBITRATION CENTRE (SIAC) grundades 1991, och har även kontor i Sydkorea, Kina och Indien. År 2016 registrerade SIAC 271 nya mål, en trefaldig ökning sedan 2006, då SIAC hade 90 nya mål. Ingen statistik över parternas nationalitet är tillgänglig, men med institutets pro l i åtanke kan det antas att de esta SIAC-förfaranden är internationella.
5 skäl till skiljedom framför allmän domstol:
Snabbhet.
Skiljeförfarande sker i en instans. Skiljedomen kan inte överklagas. I många affärssammanhang kan en tidsfördröjning vara mycket kostsam och ibland även kullkasta en affär.
Sekretess.
Affärskontrakt är som regel inte offentliga och affärssekretessen är ofta en viktig förutsättning för en framgångsrik kommersiell verksamhet. Om en tvist ska hanteras av allmän domstol bryts sekretessen, medan sekretessen kan vidmakthållas i ett skiljeförfarande. I många fall vill parterna inte ens offentliggöra att de har en affärsrelation, än mindre att en tvist har uppstått.
Specialisering.
Vid ett skiljeförfarande kan man välja skiljedomare som är experter på den fråga tvisten gäller, vilket inte är möjligt i allmän domstol.
Neutralitet.
Skiljeförfarande ger frihet att välja platsen för skiljeförfarandet och andra ramar för processen som gör att inte någon part riskerar att gynnas på den andres bekostnad. Om man anlitar en domstol i den ena partens hemland, kan detta innebära en otillbörlig fördel för den parten. Detta gäller i synnerhet för länder med ett bristande rättssystem.
Verkställighet.
Fler än 150 länder har åtagit sig att verkställa internationella skiljedomar, om nödvändigt genom utmätning. Inget lika effektivt internationellt instrument existerar för att få en dom från allmän domstol verkställd i ett annat land.